Tänk att något så litet kan få en så ur balans. Jag tänker både på sonen på utsidan och den som är inneboende i min mage för tillfället. Flera nätter har jag nu haft svårt att sova då den som bor i min mage verkar köra ett intensivt gympapass nattetid. Sonen på utsidan drar även sitt strå till stacken genom att vakna på nätterna så man känner sig helt överkörd när det väl är dags att kliva upp.
Det är väl dock bara och vänja sig vid lite sömn. Det jobbiga är dock att när man arbetar med barn så får man ingen förståelse från dem när man är trött, de äter upp en levande och man visar tecken på svaghet...
Trots rubbad nattsömn måste jag dock erkänna att det ganska mysigt att känna hur någon rör på sig där inne, jag blir varm i hela kroppen av att klappa på min mage och få svar av den där inne genom en spark!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar